Har ni fått känna på känslan att bara länga tyglarna, lätta på sätet och bara galoppera fritt på en gärde eller raksträcka? Då man bara kan driva på, tjoa högt av lycka. Att bara kunna sträcka ut armarna och tämja vinden som blåser genom fingrarna. Galoppera rakt igenom stora vattepölar så vatten stänkte runt er.
Att kunna känna sig fri.
inga regler,
inga krav,
inget tjat,
inget tjaft.
Bara galoppera. Så enkelt
Att kunna ta av sadel eller träns men ändå ha kontroll på hästen och känna bandet mellan er. Den stunden när ni två var fokuserade och litade till 110% på varandra.
Bara släppa allt arbete i paddocken, att varken tänka på sitsen eller hästens form.
Alla hästar mår bra av den fria känslan.
Att vinden fångar upp alla tunga tankar som setat länga i ens huvud blåser bort föralltid.
Att hålla sitt störa leende på läpparna borta fungerar inte, vare sig om man vill eller inte så finns det fånga smilet i hela ansiktet när man galopperar, bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
lkjh